Schwedische anonyme Übersetzung des IPO (1649)
 		 
  Kollationsvorlage:
Fridz=Fördragh/ Vthaff Rom. Keys. och Sweriges Kon. Maj. ters Maj. ters Sampt Thet H. Rom. Rijketz Deputerades Chur=Furstars och Ständers Fullmechtighe Legater, vthi Oßnabrügg then 14. Octobris Åhr 1648. vnderskrifwit och medh theras Signeten bekräfftat. CUM GRATIA ET PRIV. S. R. M. S. Tryckt i Stockholm/ hoos Jgnatium Meurer/ ANNO M. DC. XXXXIX. (KB Stockholm, Sveriges freder och traktater [Karton 1648/4 Nr. 10]), Bl. C2'-F2'. 		 
 
 

schwedisch 1649

 
 

Artikel V IPO

 
   
  [Art. V IPO ← § 47 IPM] Effter som och Gravamina eller beswären/ som emellan bägge Religions Churfurstar/ Furstar och Ständer i Rom. Rijket hafwa warit/ hafwa til en stoor deel gifwit orsaak och tilfälle til närwarande Krigh/ Ty är om them så förlijkt och fördraget/ såsom föllier:  
   
  [Art. V,1 IPO ← § 47 IPM] 1. Then transaction eller föreeningh/ som Åhr 1552. ingickz i Passaw/ och ther på fölliande Religions Fridh Åhr 1555. såsom han åhr 1556. vthi Außburgh/ och sedhan vthi åthskillige Rom. Rijkes Almenne Rijkzdagar bekräfftat bleff/ skal vthi alle sine Capitler/ som the medh enhällelig Keysarens/ Churfursternes/ Fursternes och Stendernes aff bägge Religionen samtyckie äre fattade och slutne/ god och gill hållin/ och vthan all arge list oförkränckt achtat warda.
Men hwadh i henne transaction, om någre twistige vti thenne Artikler/ effter gemene Parternes behagh stadgadt är/ thet skal för en ewigh bemelte Fridzförklaring/ så wäl i dommar som annorstädz observerat och hållit blifwa/ til theß genom Gudz nådh/ man kan om sielfwe Religionen komma öfwer eens. Intet achtandes ens eller annans/ Andeligz eller Werdzligz/ vthi Rijket eller ther vth om/ enär thet kan skedt wara/ inwände mootsäyelse och protestation, hwilke alle fåfänge och för intet i krafft aff thetta förklaras.
Men i alle öfrige/ skal emellan bägge Religions Chur= Furstar och Ständer/ sampt och synnerlighen/ wara en rätt och mutuel lijkheet/ så wijda hon Regementz formen, Rijksens Stadgar och närwarande föreeningh lijkformingh är/ så at hwadh för then ena parten rätt är/ thet skal och rätt wara för then andra/ alt wåld/ och wåldsamligh gärning/ såsom elliest/ altså och här/ emellan bägge Parterne i Ewigheet förbudhen. 		 
   
  [Art. V,2 IPO ← § 47 IPM] 2. Terminus à quo, eller begynnelsen til Restitutionen vthi Kyrkesakerne/ och hwadh vthi the Werldzlige/ i anseende aff thesse är förandrat/ skal wara then 1. Januarij Åhr 1624. The restitueras förthenskul alle Chur= Furstar och Ständer aff bägge Religionen, thet Frije Rijkz Ridderskapet här vnder begripit/ såsom och alle immediat Communiteter och Byar fulkomligen och owilkorligen; Och skole ther emoot alle Dommar/ Decreter, fördragh/ accorder, anthen widh öfwergiffningar eller andra/ så och executioner, som i sådant fall i medhler tijdh kunne wara fälte/ affkunnadhe och instichtadhe/ casserade och vphäfne wara/ och alt i then Stat insatt igen/ som thet på förbemelte Åhr och Dagh warit hafwer.  
   
  [Art. V,3 IPO ← § 47 IPM] Städerne Außburg/ Dunckelspiel/ Biberach och Rawensburg skole behålla the godz/ Rättigheeter och Religions öfningar/ som the på bemelte åhr och dagh hafft hafwa; Men på Rådz dignitetz och andre publique Embeters wägnar/ skal wara emellan bägge Religions Consorter en lijkheet och lijka taal.  
   
  [Art. V,4 IPO ← § 47 IPM] J synnerheet skal i Außburg wara siw Rådherrar aff thet Secrete Rådet/ walde aff A$$dle Slächter/ vthaff them tages twenne til Stadzsens Præsidenter, som gemeenligen kallas Stattpfleger/ then ena skal wara Catholisk/ then andre aff Außburgiske Confessionen: vthaff the andre Fäm/ Tree then Catholiske/ och twå then Außburgiske confessionen tilgedaen. The andre Rådz Personer/ som kallas thet mindre Rådet/ såsom och Syndici, Assessores vthi Stadz rätten/ och andre officiales, skole wara lijka månge aff bägge Religionerne. Räntemästerne skole wara tree/ twå vthaff en/ och then tridie aff annan Religion, sålunda Nembl. at första åhret skole twenne wara Catholiske/ och en aff Außburgiske Confession; Och thet andra Åhret twenne aff Außburgiske Confession, och then Tridie Catholisk/ och så alt bort åth hwart åhr omwäxlat.  
   
  [Art. V,5 IPO ← § 47 IPM] Tygmestare skole i lijka måtto wara Tree/ medh samma Åhrlige omwäxlingh. Thet samma skal och medh them som omsorgh för Contributionen, proviantet, Bygningerne och andre Embethen draga/ hållit warda; Salunda/ at om på thet ena Åhret twenne Embeten (Såsom Ränterietz/ proviantz eller Byggningz Embete) wore hoos twenne Catholiske och en aff Außburgiske Confessionen, skulle på samma Åhr twenne andre Embeten (Såsom Artollerietz och Contributionens föreständning) twenne aff Außburgiske Confession och en Catholisk betroos/ och fölliande Åhret skulle twenne Catholiske/ twenne aff Außburgiske Confessionen, och en Catholisk/ en Außburgiske Confessions ställe beträdha.  
   
  [Art. V,6 IPO ← § 47 IPM] The Embeten som en allena plägha betroos/ skole effter sakens qualitet, anthen på ett eller flere Åhr/ emellan the Catholiske och Außburgiske Confessions Borgare omwäxlas/ på samma sätt/ som om the Embeten/ the ther Tree Personer befallas/ nu sagdt är.  
   
  [Art. V,7 IPO ← § 47 IPM] Men Kyrckiornes och Scholarnes föreståndningar skal hwardera parten för sigh frij behålla. Så skole och the Catholiske/ som nu widh thenne tijdhen/ tå Friden slutes/ Rådz eller andre Embeten beklädhe/ och öfwer thetta föreente taal äre/ fuller behålla sin förre respect och inkomster; Men så skole the anthen hålla sigh hemma/ in til theß theras rum genom döden eller tienstens affseyelse blifwa ledige/ eller och om the i rådet komma willia/ skole the ingen stämma eller röst hafwa.  
   
  [Art. V,8 IPO ← § 47 IPM] Doch skal ingen thera parten sine Religions förwanters macht/ til at förtryckia then andre mißbruka/ eller vnderstå sigh at göra ett större taal/ directè eller indirectè, vppå Præsidenternes, Rådherrernes eller andre publique Embetens digniteter, vthan hwar eller enär sådant på hwariehanda tijdh eller sätt sökt warder/ skal thet wara ogilt. Hwarföre skal icke allenast thenne Förordningh åhrligen/ när thet handlas om nyia Rådherrar eller andre officianter, som skole sättias i the framledne dödas ställe/ allmenneligen föreläsas; Vtan och then Catholiske Præsidentens, eller the Twå=Mäns/ the Secrete eller andre Rådherrars Embeters/ Syndicorum, dommmare eller andre Catholiske officianters waal/ skal både nu och här efter blifua hos the Catholiske; Och then Außburgiske Confessionen tilgedaenes waal/ hoos them sielfwa; Så at när en Catholisk döör/ tå skal i hans ställe en annan Catholisk/ men när en aff then Außburgiske Confessionen döör/ en aff samma Confession i hans rum sättias.  
   
  [Art. V,9 IPO ← § 47 IPM] Men så skal rösternes pluralitet, vthi the saker som Religionen directè eller indirectè angå/ ingalunda ansees: Jcke heller må hon mehr then Außburgiske Confessions Borghare/ som ther boendes äre/ än Chur= Fursterne och Stenderne i thet Rom. Rijket/ som äre aff samma Außburgiske Confession, præjudicera. Och ther så hände/ at the Catholiske Rösternes pluralitet, vthi thesse eller andre ährender/ til the Außburgiskes Confessionens meen mißbrukade/ tå skal i krafft aff thetta Fördrag wara fritt och förbehållet/ at göra en omwäxling medh then Fämte Secrete Rådherren/ såsom och skaffa andra laglige medel här til.  
   
  [Art. V,10 IPO ← § 47 IPM] J thet öfrige så skal Religions Fridhen/ Item, Keyser Carlz Förordningh om Magistratens waal/ såsom och the Fördragh/ som skedde Åhr 1584. och 1591. (så wijda the thenne Förordning directè eller indirectè icke löpa emot) vthi alla stycken wara gode och oförkränckte.  
   
  [Art. V,11 IPO ← § 47 IPM] Vthi Dunckelspüel/ Biberach och Rawensburgh skole wara twenne Borgmestare/ En Catholisk/ och then andra aff then Außburgiske Confessionen; fyra aff thet Secretè Rådet/ lijka månge aff bägge Religionen. Samma lijkheet/ skal och achtas widh Rådet/ Stadzrätten/ SkattCammaren/ och andra Embeten/ digniteter och publique tienster. Belangande Præsidentskapet/ Syndicaten, Rådz= och Rätz Secreterere, såsom och andre slijka tienster/ som allenast en Person betroos/ så skal ther vthi alt framgeent omwäxlingh skee/ så at när en Catholisk döör/ skal altijdh en aff then Außburgiske Confessionen hans ställe beträda/ och twärt om igen. Hwad waalet och rösternes pluralitet, såsom och Kyrkiornes och Scholarnes föreståndning/ Item, thenne Förordningz åhrlige förkunning widhkommer/ så skal ther vthi thetsamma/ såsom om Außburgh sagdt är/ observerat och hållit warda.  
   
  [Art. V,12 IPO ← § 47 IPM] Belangande Staden Donawert/ om så i nästkommande almenne Rijkzdagh/ aff Rijkzens Ständer godt finnes/ at han skal i sin förre frijheet restitueras, tå skal han må niuta samma rätt/ vthi Andelighit och Werldzligit/ som andre frije Rijkzens Städher i krafft aff thetta Fördragh niuta/ doch andras rättigheeter som wederbör/ så wijdha thenne Stadhen angår/ förbehåldne.  
   
  [Art. V,13 IPO ← § 47 IPM] Doch skal Terminen af åhr 1624. intet præjudiz eller meen them tilfogha/ som vthaff Amnestiæ Articlen eller elliest restitueras böre.  
   
  [Art. V,14 IPO ← § 47 IPM] 3. Hwad the Immediat Kyrkiegodz anlangar/ antingen the äre Archiebiskopzdömen/ Biskopzdömen/ Prælaturer, Abbedier/ Balivier, Prosterier, Commender, eller frije Werldzlighe Stiffter/ eller andra/ tillijka medh thes inkomster/ Pensioner, och hwadh nampn the eliest hafwa kunna/ the ware sigh i Städherne eller på Landet belägne; Om the Catholiske eller Außburgiske Confess. Ständer/ them then förste Januarij, Åhr 1624. hafwe besutit och innehafft/ Så skole the Religions förwandter/ som på samma tijdh/ vthi thes wärckelighe Possession warit hafwa/ them alla och hwart i synnerheet/ intet vndantaghandes/ rolighen och obehindrade/ niuta och besittia/ in til thes man om Religions twisterne/ genom Gudz nådh/ kan blifwa eenigh. Och skal ingenthera parten hafwa macht/ anten i eller vthom Rätten/ then andre beswär göra/ myckit mindre någhot buller eller hinder tilfogha: Men ther så wore/ som doch Gudh förbiude/ man om Religions strijdherne icke kunne wänlighen komma öfwer eens/ så skal icke theste mindre thenne Förlijkning wara ewigh/ och Fridhen alltijdh blifwa ståndande warachtigh.  
   
  [Art. V,15 IPO ← § 47 IPM] Om för then skull en Catholisk Archiebiskop/ Biskop/ Prælat, eller en then Außburgiske Confessionen tilgedaen/ waald och fordrat til Archiebiskop/ Biskop/ Prælat, ensam eller tillijka medh Capitelßmennen/ alle eller någre/ Eller och andre Andelige här effter bytte Religionen, the skole strax hafwa förlorat sin rätt/ doch theras heder och rychte oförkränckt/ och skole vthan drögzmål och vthflychter theras inkomster och vnderhåld affstå; Och stånde Capitlet/ eller then thet medh rätta tilkommer/ fritt/ en annan Person samma Religion tilgedaen/ som thet beneficium i krafft aff thetta Fördragh hafwa bör/ wällia och fordra/ doch effterlåtande Archiebispen/ Biskopen/ Prælaten som affwijker/ the inkomster och vnderhåld/ som han i medhler tijd nutit och förtärdt hafwer.
Hwarföre om Ständerne/ the ware sigh Catholiske/ eller aff then Außburgiske Confessionen, hade ifrån then 1. Januarij Åhr 1624. genom domb/ eller theß föruthan gått qwitt sine immediat Archiebiskopzdömer/ Biskopzdömer/ beneficier eller Præbender, eller wore på hwariehanda sätt drefne ther vth/ tå skole the i krafft aff thetta strax både i Andeligit och Werldzligit/ alle förandringar ther medh vphäfne/ restitueras. Så at hwadh för immediat Kyrckegodz/ then 1. Jan. Åhr 1624. aff en Catholisk Förman regerades/ skole få ett Catholiskt Hufwudh igen: Och twärt om/ hwadh the Außburgiske Confession tilgedane på samma åhr och dagh innehade/ thet skole the och här effter behålla; Doch efftergifwandes the inkomster/ skadhar och bekostningar/ som i medler tijdh kunne tagne och giorde wara/ och then ena parten emoot then andra måtte hafwa at prætendera. 		 
   
  [Art. V,16 IPO ← § 47 IPM] 4. Vthi alle Archiebispedömen/ Biskopzdömen och andre Immediat fundationer/ skal rätten til at wälia och fordra/ effter hwart och ett rums sedhwana och gamble Stadgar/ blifwa oförkränckt/ så wijdha han Rijkzens Constitutioner, thet Passaviske Fördraget/ Religions Fridhen och enkannerligen thenne förklaring och förlijkning lijkformigh är; Och hwadh angår the Archiebispedömen och Biskopzdömen som blifwa wid them af then Außburgiske Confessionen, the skole intet i sigh hafwa som then Confessionen löper emoot; J lijka måtto skal icke heller vthi the Biskopzdömen och Församblingar/ som både the aff then Catholiske/ och the aff then Außburgiske Confessionen lijka rätt vthi hafwa/ något nytt til theres gamble Stadgar tilblandes/ som the Catholiskes eller Außburgiskes Confessions samwete eller saak på någon deel skadha/ och theras rätt förminska kan.  
   
  [Art. V,17 IPO ← § 47 IPM] Och the som postulerade eller walde blifwa/ skole vthi theras Capitulationer vthlofwa/ sigh ingalunda the antagne Andelige Furstendo§§mer/ wärdigheeter och kall willia arffteligen besittia/ eller så laga/ at the arfftelige blifwa måghe; Vthan hwart och ett Capitel/ och them sådant tillijka medh Capitlet elliest tilkommer/ skal både hafwa sitt frije waal och fordran/ som jämwäl när Säthet vacerar få frij administration och öfningh vppå all Biskopzligh rätt: Och skal man läggia sigh winningh ther om/ at the som äre aff Adel och blifwa medh Academiske grader och Titler begåfwade/ såsom och andre beqwäme Personer/ ther thet icke löper emoot instichtningen/ icke må vthslutas/ vthan mehr ther vthi conserveras och befordras.  
   
  [Art. V,18 IPO ← § 47 IPM] 5. Ther som H. Keyserl. Maj. hafwer hafft Ius primariarum precum, eller rätt til at præsentera någon til något Andeligit kall eller præbende, ther skal han och samma rätt här effter behålla/ allenast at när någon aff then Außburgiske Confessionen vthi samma Religions Biskopzdömen affgåår/ tå en annan som är aff then Außburgiske Confession, och efter Stadgarne och observantzen ther til tiänligh/ må samma kall eller præbende bekomma; Men vthi the Biskopzdömen och andre immediat Orter/ som bägge Religionerna äre/ må then som præsenterat blifwer/ icke komma til kallet eller præbendet, medh mindre han är aff samma Religionen, som hans antecessor för honom warit hafwer.  
   
  [Art. V,19 IPO ← § 47 IPM] Om någhot aff någrom/ på hwariehanda tijdh eller sätt kunde prætenderas, vnder Annaters, Iurium Pallij, Confirmationers, mensium Papalium och slijke rättigheeters och förbehåldz Nampn/ vthi then Außburgiske Confessions Ständers immediat Kyrckegodz/ thet skal wara krafftlöst/ och aff Werldzligh Öfwerheet ther til ingen execution blifwa meddelt.  
   
  [Art. V,20 IPO ← § 47 IPM] Men vthi the immediat Capitel/ som bägge Religions Capitulares och Caniker i krafft aff bemelte termin medh wist taal på bådhe sijdhor tillåtas/ och menses Papales på then tijden hafwa warit i bruuk/ skole the än wijdare/ om the Capitulares och Caniker som affgå wore vthaff the Catholiskes föresatte wisse taal/ förblifwa/ och på sådan händelse ställas i wärcket/ allenast at Påwens provision immediatè ifrån Rom. Capitlen i rättan tijdh insinueras.  
   
  [Art. V,21 IPO ← § 47 IPM] 6. The som aff then Außburgiske Confessionen blifwa walde och postulerade til Archiebiskopar/ Biskopar och Prælater, skole aff H. Keyerl. Maj. / sedan som the innan thet Åhr som the wällias och fordras/ hafwa giordt sin lofwen/ och aflagdt then Eedh som man plägar göra för Regal Lähn/ vthan någon mootseyelse insatte warda/ och skole the öfwer then ordinarie Tax Summan ännu halfparten så mycket ther til för beläningen gifwa.
The samma/ eller när Säthet är vacant Capitlen/ och the som tillijka medh them hafwa administrationen ther aff/ skola och medh sedwanlighe Breff/ så wäl til Almenne/ som particular Deputations, Visitations, Revisions och andre Rijkz Conventer kallas/ och ther vthi hafwa sine Stämmer/ äwen som hwart Stånd för Religionsstrijdhen/ then Rättigheeten hafft hafwer. Men hwilke och huru månge Personer til sådane Möthen sändas skole/ ther om stånde Bisperne medh Capitlen och Conventz=Bröderne fritt at förordna. 		 
   
  [Art. V,22 IPO ← § 47 IPM] Om the Andelige Furstars Titlar vthaff then Außburgiske Confessionen är så föraffskedat/ at the/ doch vthan theras Statz och wärdetz præjuditz, måge tituleras/ walde eller postulerade til Archiebiskop/ Biskop/ Abbat, Provest, Men tage sine Säthen vppå then twärbäncken/ som är mitt emellan the Andelighe och Werldzlige/ och hoos them på sijdan må vthi alle tree Rijkz Collegiernes Möthe sittia Directoren aff thet Mentziske Cancellijet/ såsom then ther på Archiebiskopens wägner hafwer General direction öfwer Rijkzdagz Acterne, och effter honom thet Furstlighe Collegij directorer; Och thet samma skal observeras vthi Fursternes Rådh/ när the Collegialiter äre församblade/ doch vthaff bem. Collegij Acters directorer allena.  
   
  [Art. V,23 IPO ← § 47 IPM] 7. Så månge Capitulares och Caniker som then 1. Ianuar. 1624. någonstädz/ anthen aff then Außburgiske Confession, eller aff then Catholiske hafwe warit/ så månge skole the och vthaff bägge Religioner altijdh wara/ och må inge andre komma vthi the framledhnes ställe/ än the som äre aff samma Religion. Men om någonstädz nu flere Catholiske eller Außburgiske ConfessionsCapitulares eller Caniker sutte wijdh lägenheet/ än som the wore Åhr 1624. så skole the fuller/ som öfwer talat äre/ behålla sine kall och præbender, så länge the lefwa; Men när the döö/ skole the aff then Außburgiske Confessionen så lenge succedera the Catholiske/ och åther the Catholiske succedera thesse igen/ in til thes bägge Religions Capitularernes och Canikernes taal blifwer vpfylt/ och så stort som thet war Åhr 1624.
Vthi the Biskopzdömen ther bägge Religionerne äre/ skal Religions öfningen så restitueras och blifwa som hon ther Åhr 1624. vppenbarligen antagen och tilstadd war: Och skal ingom öffuanbemeltom/ anthen vthi wälliande eller præsenterande, eller elliest/ någhon skadha tilfogas. 		 
   
  [Art. V,24 IPO ← § 47 IPM] 8. The Archiebiskopzdömen/ Biskopzdömen och andre fundationes och Kyrckiegodz/ immediat eller mediat, som til H. K. Maj. och Sweriges Rijkes satisfaction, eller til thes B[u]ndzförwanters/ wenners och interessenters wederlagh och skadheståndh äre gångne/ the skole widh theres particular förlijkninger/ som här effter föllia/ aldeles förblifwa/ Men vthi alt thet som ther vthi icke kan författas/ och ibland annat hwadh then 16. §. Stiffts Rättigheeten/ här vnder vthtryckt/ anlanger/ the skole Rijkz Stadgarne och thetta Fördraget vnderkastade wara.  
   
  [Art. V,25 IPO ← § 47 IPM] 9. Hwadh hälst för Closter/ Collegier, Ballivier, Commender, Kyrckior/ fundationer, Scholar/ Hospitaler och andre mediat Kyrckegodz/ så och theras Jnkompster och Rättigheeter/ ehwad nampn the hafwa kunna/ som then Außburgiske Confessions Chur= Furstar och Ständer hafwa then 1. Januarij 1624. besuttit och innehafft/ then samma skole the alle ock hwar i synnerheet/ anthen the hafwa them altijdh behållit/ eller the äre igengifne/ eller måste i krafft af thenne transactionen än igen gifwas/ niuta och besittia/ in til thes Religions twisterne genom en Almenn pacternes wenligh förlijkning kunna slijtas; Oachtandes alle exceptioner, anthen the förr eller effter thet Passawiske Fördraget eller ReligonsFridhen skulle heetas wara reformerade och intaghne/ eller at the icke skole wara vthaff eller vthi then Außburgiske Confessions Stenders Land/ eller at the äre vndantagne/ eller andre Ständer Jure suffraganeatus, Diaconatus, eller på något annat sätt förbundne :
Thetta allena skal wara thet enaste och rättaste thenne transactions och restitutions fundament, som i sådant fall skal tagas i acht/ Nembl. at the then 1. Januarij 1624. hafwa suttit vthi possessionen: Och måghe aldeles inge Jnwändningar gälla/ som aff then indragne på någre Orter Interims öfning/ eller förre och senare giorde affskedher/ Almenne eller särdeles förlijkninger/ eller rörde träthor/ eller slijtne saker/ eller och decreter, mandater, rescripter, paritorier, reverser, hängiande trätor/ eller vthaff hwariehanda andre prætexter och skääl kunne tagas.
Hwar som hälst förthenskul något aff thesse öffuanbemelte Godz eller Jnkompster/ och hwadh til them lydt hafwer/ är then Außburgiske Confessions Stender/ på hwadh sätt eller prætext thet tå kan händt wara/ anthen medh domb eller vthan domb/ ifrån then tijdhen vndangångit eller affhändt/ thet skal vthan all drögzmåhl och åthskilnadt (och ther ibland enkannerligen förståndet the Closter/ fundationer och Kyrckegodz/ sampt och synnerligen/ som Fursten af Würtenbergh Åhr 1624. hafwer besuttit) medh thes tilhörige Jnkompster och tilökninger/ ehwarest the tå kunna liggia/ tillijka medh theras ifrånryckte Documenter och bewijs/ vthi then förre Stat aldeles restitueras; Jcke heller måge the aff then Außburgiske Confess. här effter vthi sin wälfångne eller igenwärffuade egendom på något sätt turberas, vthan ware ifrån all förföllielse/ medh rätt eller gerningh/ altijdh städze trygge och säkre/ in til thes Religions twisterne kunne blifwa bijlagdhe. 		 
   
  [Art. V,26 IPO ← § 47 IPM] Sammaledes alle the Closter/ fundationer och mediat Sodalitia, som the Catholiske then 1. Janua. 1624. werckligen hafwa besuttit/ skole the i lijka måtto måge besittia/ ehuruwäl the vthi then Außburgiske Confessions Stenders Land och Lähn kunne wara belägne. Doch måge the icke vthi någon annan Religios Orden/ än thens reguler the först äre insticktade vthi/ förbytas/ medh mindre hon aldeles wore vthgången. Ty tå stånde then Catholiske Magistraten fridt nya Religioser, vthaff någhon annan Orden/ som vthi Tyßland/ för än Religions strijdhen ther vpkom/ hafwer brukeligh warit/ i thes ställe förordna.
Men vthi hwilka fundationer, Collegial Församlinger/ Closter och mediat Hospitaler, the Catholiske och the aff then Außburgiske Confess. hafwa vnder en annan tilsammans lefwat/ så skole the och här effter tilsammans lefwa/ äwen så månge aff taalet/ som the ther funnes den 1. Januarij 1624; Och skal samma Almenne Religions öfningh på hwar Orth förblifwa/ som hon på offtabemelte Dagh och Åhr hafwer brukeligh warit/ vthan then ena eller andra deelens förhindring.
Ther til medh/ i hwilke mediat fundationer H. Keys. Maj. Åhr 1624. then 1. Januarij hafwer hafft rätt at någon præsentera til kall eller præbender, ther må han och här effter samma rätt hafwa/ effter thet sätt som tilförne hoos immediat godzen är vthtryckt. A$$wen thet samma skal här och achtas om Mensibus Papalibus, som här öfwan til i then fämmte §. förordnat är. Archiebisperne och the som elliest then räten hafwa måge och så vthgifwa beneficia mensium extraordinariorum.
Om och then Außburgiske Confessionen tilgedaene på samma Åhr och Dagh hafwa hafft/ vthi slijke mediat Kyrkegodz/ som the Catholiske wärckligen/ antingen aldeles eller endeels besittia/ macht til at præsentera, visitera, vpsichtiga/ bekräffta/ rätta/ Item beskyddz/ ypningz/ gästningz/ tienstz och arbetes rättigheet/ Item om the hafwa ther vppehållit Prester eller Prowester/ tå skal samma rätt wara them frij [o]ch förbehållen.
Och vm waalen icke på rättan tijdh och sätt skee/ tå skole præbenderne, som ypne stå/ skifftas och gifwas the Religions Personer/ som then afgångne war vthaf/ til hwilke the effter ordningen medh rätta höra/ allenast at här igenom vthi slijke Mediat Kyrkiegodz icke något skeer then Catholiske religions instichning förnär/ och then Catholiske Andelige Öfwerheten behåller sin rätt/ som hon effter Ordens stadga öfwer thes Religiosos hafwa bör/ oförkränckt. Hwilkom och/ om än waalen och the vacerande præbendernes vthdeelningh icke på rättan tijdh skedde/ theras tilfallne rätt skal wara förbehållen.
Hwadh Rijkz förpantningar widhkommer/ aldenstund vthi then Keys. capitulationen finnes wara förordnadt; At then vthwalde Rom. Keysaren skal sådana förpantningar/ Chur= Furstarne och the andre Immediat Ständerne confirmera, och them widh theras rolige possession, förswara och handhafwa: Så är belefwat/ at thenne Förordningen/ skal in til thes medh Chur= Försternes/ och Ständernes samtycke annorlunda blifwer stadgat/ achtat och hållen warda; Och alt therföre skal Stadhen Lindaw/ såsom och Wäsenburgh vthi Nordgau få igen sitt Capital och Rijkz förpantningerne/ som them äre ifrån tagne/ strax och fullkomligen igen gifwas. 		 
   
  [Art. V,27 IPO ← § 47 IPM] Men the Godz som Rijkzens Ständer sin emellan aff vhrminnes tijdh förpantat hafwa/ kan man på intet annat sätt få lösa igen/ medh mindre egandens Exceptioner och sakens egenskaper noga förhöras:
At om sådane Godz vthi thetta warande krijhet/ eller vthan någon föregående wettskap vthi saken/ eller Capitalet obetalt/ wore aff någon intagne/ tå skole the strax tillijka medh Documenter och skääl the förre äghanden igen gifwas. Och om dommen effterlåter lößn/ och wore gången in rem judicatam, och restitutionen wore fölgd på Capitalens affbetalning/ tå skal fuller then rätta ägande Herren hafwa macht/ vthi sådane återkomne förpantade Land/ sin Religions öffning allmennelighen at inrätta; Men så måste Jnbyggiarne eller Vndersåtare icke twingas til at flyttia/ eller then Religionen, som the vnder then förre thesse förpantadhe Länders ägare hafft hafwa/ öfwergifwa: Vthan om theras religions vppenbarlige öffning måge the sigh medh theras rätta Herre/ som them inlöst hafwer/ förlijka. 		 
   
  [Art. V,28 IPO ← § 47 IPM] 10. Thet Frije och immediat Rijkz Ridderskapet/ och alle thes Leeder sampt och synnerligen/ tillika medh theres Vndersåter/ sampt Lähn och Arfwegodz/ medh mindre the til äwentyrs vthi somblige Orter på sine godz/ Landz eller huus wägner/ finnas wara andra Stender vndergifne/ skole i krafft aff Religions Friden och thenne Föreening/ i the rättigheeter som angå Religionen, och i the beneficier som ther aff flyta/ samma rätt hafwa/ som öffuanbemelte Chur= Furstar och Stender hafwa/ och ther vthinnan skole the ingalunda/ vnder hwadh prætext thet skee må/ förhindras eller turberas; Och the som turberade äre/ skole alle aldeles i sitt förre lagh restitueras.  
   
  [Art. V,29 IPO ← § 47 IPM] 11. Frije Rijkz Städerne/ såsom the alle och hwar i synnerheet vnder Rijkz Stenders Nampn/ icke allenast vthi Religions friden och thenne thes declaration, vthan och elliest allestädz otwifwelachtigt begripes; Altså och vthaff theras taal thesse/ vthi hwilke allenast en Religion Åhr 1624. war i bruk/ skole både til reformations rätten/ som jämwäl andra Religionen angående saker/ hafwa vthi sine Länder och på theras Vndersåters wägnar/ icke mindre än inom murarna och Förstädarne/ lijka rätt/ som the andra höghre Rijkz Ständerne hafwa/ Så at hwadh om them i gemeen förordnat och förlijkt är/ thet skal och wara sagd och förståndit om thesse. Intet achtandes/ at någre Catholiske Borgare/ vthi the Städer/ som ingen annan Gudztienst än then Außburgiske Confess. vthaff Magistraten och Borgerskapet/ effter hwars och ens seedh och Stadger Åhr 1624. hafwer warit införd vthi/ sig vppehålla/ eller och at then Catholiske Religionens öfning florerar i någre Capitel/ CollegialFörsamblingar/ Closter och Conventer der/ belägne som äre Rijket mediat eller immediat vndergiffne/ och skole i then Stat, som war then 1. Januar. 1624. här effter och medh Clericiet, som innan bemelte termin icke är införd/ och the Catholiske Borgare som på denne tijden ther äre/ bådhe activè och passivè, aldeles förblifwa.
Men för all ting the Rijkz Städer som anten en eller bägge Religionerne tilgedaene/ och ibland thesse senare enkannerligen Außburgh/ såsom och Dunkelspüel/ Biberach/ Rawensburgh och Kauffbawren/ som ifrån Åhr 1624. för Religionen eller Kyrkegodzens skul/ the ware sigh för eller effter thet Passawiske Fördraget/ eller ther på fölliande Religions Fridhen/ intagne och reformerade, eller elliest för Religionens skul vthi Politicis, på hwadh sätt thet tå må wara skedt/ anthen medh domb/ eller thes förvthan beswärade/ skol måge i then Stat igen/ som the then 1. Jan. 1624. vthi Andelige och Werldzlige måtto wore/ icke mindre än andra högre Rijkz Ständer/ fulkomligen insättias. Och i then samma skole the/ vthan någon wijdare turbation, lijka som the ther/ wijd samma tijden/ ännu them hadhe besuttit/ eller vch i medhler tijdh sin possession igen fått/ in til thes Religionerne kunne wenlighen föreenas/ förblifwa. Och må ingendera parten hafwa macht then andra ifrån sin Religions öffningh/ eller Församblingens bruuk och Ceremonier at drifwa/ vthan Borgarne skole fredhligen och stilla boo tilsamman/ och hafwa sin frije Religions och godas bruk på alle sijdor/ vphäfwandes alle Exceptioner på thet som kan wara dömbdt/ förlijkt/ i rätten anhängigt/ och mera som i then 2. och 9. §. §. äre vpräknadhe. Doch the ting förbehåldne/ som i the Politiske sakerne om Außburgh/ Dünckelspüel/ Biberach och Rawensburgh i bemelte 2. §. förordnade äre. 		 
   
  [Art. V,30 IPO ← § 47 IPM] 12. Sedhan belangande the Grefwar/ Frijherrer/ Adelßmän/ Vasaller, Städer/ fundationer, Closter/ Commender och vndersåtere/ som Rijkz Immediat Stenderne/ anthen Andelighe eller Werldzlige/ ähre vndergiffne: Så emädan sådane Immediat Stender/ som hafwa Jus territorij och Superioritatis, hafwa och så/ effter thet algemene bruk/ som här til hafwer warit öfwer heela Rijket/ hafft rätt och macht til at reformera Religions öfningen/ och hafwer aff lång tijdh reeda vthi Religions Fridhen warit sådane Ständers Vndersåter effterlåtit/ om the hafwa en annan Religion, än Landsens Herre hafwer/ at boflyttia tädan; Ther til medh så hafwer och til at erhålla större Enigheet ibland Stenderne warit förbudit/ thet ingen skulle ens annars Vndersåter locka til sin Religion, och förthenskull taga them i hägn eller förswar/ eller på något annat sätt patrocinera them. Hwarföre ähr beslutit/ at thet samma skal och här effter aff bägge Religions Stenderne blifwa tagit i acht/ och at intet immediat, Stånd bör thes rätt som thet på Landetz och Öfwerhetz wäghnar vthi Religions sakerne hafwer/ betagas.  
   
  [Art. V,31 IPO ← § 47 IPM] Doch thetta alt oachtat/ så måge the Catholiske Stenders Landsåter/ Lähndragere och Vndersåther/ aff hwadh flagh the wara kunna/ som anthen hafwa hafft publik eller privat then Außburgiske Confessions öfningh Åhr 1624. på hwadh tijdh om åhret thet helst må wara skedt/ anthen genom wist Fördrag eller privilegium, eller aff långt bruk/ eller allenast aff observantz på samma åhret/ the samma skole thetta och här effter/ medh the Tingh ther widh hängia behålla/ så wijda the them på samma Åhr hafwa brukat/ eller bewijsa kunna them hafwa i bruk warit; Sådane anhängiande thingh ähre Consistoriers, Schole= och Kyrkio Tiensters, Jnstichtelse/ Ius patronatus, och andre slijke Rättigheeter; Jcke mindre måge the blifwa i possessionen vthaff alle the Kyrkior/ fundationer, Closter/ Hospitaler, som på bemelte tijdh hafwa warit i theras wåldh/ medh alle pertinentier, inkomster och tilökninger.
Och thetta alt skal altijdh och allestädz hållit blifwa/ in til theß/ och så länge thet annorlunda kan blifwa om then Christelige Religionen, anthen allmennelighen/ eller emellan the immediat Stender och theras Vndersåther/ medh bägge theres samtycke fördragit/ på thet icke någon aff någrom på något sätt eller wijß må warda beswärat. 		 
   
  [Art. V,32 IPO ← § 47 IPM] Men the som beswärade ähre/ eller på något sätt sitt mist hafwa/ skole vthan all Exception vthi then Stat som the åhr 1624. hafwa warit/ fulkomligen restitueras.
Thet samma skal och på the Catholiske vndersåters wägner/ som sittia vnder then Außburgiske Conf. Stender/ och hafwa på bem. 1624. Åhr haft then Catholiske Religionens Exercitium, publicum eller privatum, tagas i acht. 		 
   
  [Art. V,33 IPO ← § 47 IPM] Men the Pacter, Fördragh/ Föreeninger/ eller Tillåtelser som emellan sådane immediat Rijkz Stender/ och öffuanbemelte theras LandzStänder och Vndersåter om en almen eller privat Religions öfning/ huru then må indragas/ tillåtas och förwaras/ för thetta kunna wara giorde och ingångne/ the skole så wijda wara gode och gillade/ som the icke löpa emoot then observans och bruk/ som Åhr 1624. warit hafwer/ och ther ifrån skal ingen hafwa macht vthan medh begges godhe samtycke at gå eller wijka: Jntet achtandes/ vthan mehr vphäfwandes alle the dommar/ Reversaler, Pacter och Fördragh/ som kunne wara giorde emot then observans och bruuk som Åhr 1624. war och bör såsom ett rättesnöre hållit warda; Enkannerligen vphäfwas the Fördragh/ som Bispen aff Hildeshem och Hertigerne aff Brunswich/ Lüneburg/ om Religionen och thes Exercitio, för Ständerne och Vndersåterne vthi Bißkopzdömet Hildeshem/ Åhr 1643. inginge.
Doch skole ifrån bemelte tijdh vndan taghas och them Catholiske förbehollas the Nije Closter vthi Biskopzdömet Hildeshem beläghne/ som Hertigerne aff Brunswich medh särdeles wilkor samma Åhr affstodhe. 		 
   
  [Art. V,34 IPO ← § 47 IPM] Thet är och therhoos godt funnit/ at the Catholikernes vndersåter som äre aff then Außburgiske Confessionen, såsom och the aff then Catholiske Religionen, och äre then Außburgiske Confession tilgedane Vndersåtere/ som Åhr 1624. hwarken publicum eller privatum Exercitium, vthi theres Religion, på någhon Åhrsens tijdh/ hafft hafwa; Såsom och the/ som effter Fredhens affkunningh/ sedhan i tilkommande tijdh skole måge antagha och bekänna en annan Religion, än theres Landzherre hafwer/ skole icke theste mindre medh tolamodh lijdas och tolezeras, och måghe the medh ett fritt samweet hemma i huset för sigh sielfwa göra sin Gudztienst/ vthan någon inquisition eller beswäring/ icke skal them häller wara förbudit/ at i Neiden/ hwar och så offta the willia/ wara tilstädes vthi offentligh Religions öfningh/ eller sända sine barn til vthländske Scholar/ som äre aff theras Religion, eller låtha them hemma aff Scholemesterne läras och vnderwijsas: Men så skole sådane Landsåthere/ Lähndragare och vndersåthare i thet öfrighe göra sin skyldige tienst/ medh tilbörligh lydno och vnderdånigheet/ och til buller ingen orsak eller tilfälle gifwa.  
   
  [Art. V,35 IPO ← § 47 IPM] Antingen the nu äre Catholiske eller aff then Außburgiske Confessions Vndersåtere/ så skole the för Religionen skul ingestädes förachtas/ ey heller ifrån Köpmäns/ Handwerkers Skråå eller Gille/ Arfskaper/ Testamenter, Hospitaler, Siukestuger/ Allmoser/ eller andra Rättigheeter eller Commercier, mycket mindre ifrån publique Kyrkegårdar/ eller ährlige Begrafningar vthestötas och drifwas/ icke må heller meer i Lijkstool aff them/ som effterlefwa/ fordras/ än hwadh/ effter hwar Sochnekyrkias rätt/ för the döda gifwas plägar; Vthan the skole hållas vthi thesse och slijke thingh wijdh lijka rättigheet/ som theras Medhborgare hafwa/ alle wijdh en rätt beskyddade och handhafde.  
   
  [Art. V,36 IPO ← § 47 IPM] Men om någon Vndersåthe wore/ som hwarken publik eller privat öfning i sin Religion hade Åhr 1624. hafft/ och wille aff en frij willie booflyttia/ eller blefwe ther til befalt aff sin LandzHerre/ så skal thet stå honam fridt/ anthen behålla eller förfällia sine godz/ och ther medh draga aff; Men hwadh han behåller/ genom sin betiente förrätta/ och så offta nöden fordrar/ fritt och vthan någon Paß komma til at besee sine saker/ eller fulföllia sine twister/ eller kräfwia sine gäldh.  
   
  [Art. V,37 IPO ← § 47 IPM] Thet är och belefwat/ at the vndersåter/ som på bemelte Åhr hwarken publik eller privat öfning vthi theras Religion hafwa hafft/ och doch lijkwäl wijdh then tijden/ som Fridens affkunning skeer/ finnas boo vthi then ena eller andra Religions immediat Ständers Land/ hwar til the och skole räknas/ som til at vndfly den Jämmer som kriget medh sigh förer/ men icke til at vpryckia sine boo/ hafwa annorstädz sigh nedersatt/ och willia sedan Freden ähr giord/ dragha i sitt Fädernesland igen/ at them skal icke mindre tijdh än fäm åhr: Men them som effter Fridens affkunningh Religionen byta/ icke mindre än try åhrs tijdh/ så frampt the icke längre eller rummare tijdh kunna bekomma/ aff theras Landzherre/ til at boflyttia/ föresättias.
Jcke skal heller någon/ anthen han medh godh willie eller twång boflyttier/ thes Bördz/ Åhrligheetz/ Lööß och Ledigheetz/ Lärde Handwärckz/ redelige forehållandes witnesbördh förwägras/ eller medh osedwanlige Handskriffter/ eller alt för store vthgiffter aff then egendom han medh sigh vthförer/ öfwerlastas: Mycket mindre skal them/ som en frijwillig boflyttning för sigh taga/ något träldoms/ eller/ vnder någon annan prætext, något hinder inkastas. 		 
   
  [Art. V,38 IPO ← § 47 IPM] 13. The Slesiske Fursterne aff then Außburgiske Confession, nemligen Hertigerne i Brieg/ Lignitz/ Münsterberg och Oels/ såsom och Staden Breßlaw/ skole wijdh theras frije för kriget erhåldne Rättigheeter och Privilegier, såsom och then Außburgiske Confessions öffningh/ hwilken them aff Keyserligh och Kongl. Gunst och nåde är effterlåten/ handhafwas.  
   
  [Art. V,39 IPO ← § 47 IPM] Men hwadh Grefwerne/ Fursterne/ Adelen och theras Vndersåther/ vthi the andre Slesiske Hertigdömmen/ som immediatè höra til ehen Konungzlige Cammaren/ såsom och hwadh the Grefwer/ Frijherrer och Adelsmän/ som wedh thenne tijden vthi Nedre Österrijke wistas/ anlanger; A$$ndoch H. Keys. M. icke minder än andre Konungar och Furstar/ hafwer rätt och macht at reformera Religions öfningen/ Så effterlåther han lijkwäl/ icke vthaff någon förening/ effter then förre giorde versen. Men the pacter, vthan effter H. K. M. til Swerige hafwer lagdt sigh ther emellan/ och för the Außburgiske Confessions Stenders intercession skul/ at thesse Grefwer/ Frijherrer och Adelsmän/ såsom och theras vndersåter/ vthi bemelte Slesiske Hertighdömen/ icke måste för then Außburgiske trons bekennelse skul/ twingas at rymma sine säthen/ eller öfwergifwa sitt goda; Jcke skal them heller wara förbudit/ at komma til the nästbelägne orter/ som vth om hans Land äre belägne/ och ther sin Gudztienst förrätta. Allenast the i thet öfrige fredligen och stilla lefwa/ och sigh således emoot sin högste Öfwerheet/ som thet sigh bör/ förhålla. Men om the frijwilligen flyttia willia/ och icke willie eller beqwämlighen kunne fällia sin faste egendom/ så skal them en frij tilgång/ til at besee och beställa om sine saker/ wara effterlåthen.  
   
  [Art. V,40 IPO ← § 47 IPM] Men förvthan thetta/ som här öffuan til om bemelte Slesiske Hertigdömen/ som immediat lända til then Kongl. Cammaren/ förordnat är/ så lofwar H. Keys. Maj. ther öffuan vppå sigh willia efflåta them/ som i thesse Hertigdömen äre then Außburgiske Confessionen til gedaen/ så snart the thet begära/ at the effter Fridens fullbordan måge medh sin egen vmkostnadh/ vpbyggia Trenne Kyrkior/ för thenne Confessionens öfning/ vthom Städerne Sweinitz/ Jaur och Glogau/ på bequämlige rum widh Stadzmuren/ som H. K. M. ther til wil vthmärkia låta.  
   
  [Art. V,41 IPO ← § 47 IPM] Och effter som man hafwer vthi thenne tractat, om en större Religions Frijheet och öfning/ som skulle i öffuambemelte och andre K. Maj. och huus Österrijkz Rijken och Landskaper/ effterlåtes/ åthskilligen handlat/ Men lijkwäl för the Keyserlige Plenipotentiernes mootsäyelse icke kunnat komma öfwer eens. Ty hafwer H. Kongl. Mt. til Swerige/ och then Außburgiske Confessions Ständer/ sigh then rätten fö$rbehållen/ at therföre på nästkommande Rijkzdagh/ eller elliest hoos H. Keys. Maj. wijdare respectivè wenlighen läggia sigh ther emellan/ och ödmiukeligen intercedera, doch så/ at Friden altijdh blifwer ståndande/ och vthan alt wåld och hostilitet.  
   
  [Art. V,42 IPO ← § 47 IPM] 14. vthaff Lähnens eller vnder=Lähnens egenskap/ anten the komma ifrån Cronan Behmen/ eller aff Chur= Fursterne och Ständerne i Rijket/ eller annorstädhes ifrån/ skal rättigheeten til at reformera icke hängia/ vthan the Lähn och vnder=Lähn/ såsom och Vasaller, Vndersåther och Kyrckiegodz/ vthi Religions saker/ och hwadh elliest för rättigheet Lähns Herren förebär/ hafwer indragit eller sigh tilwällat/ skole vthaff thet tilstånd/ som war Åhr 1624. then 1. Januarij, alltijd dömmas/ the som genom Domb eller thes förvthan äre nys införde/ skole affskaffas/ och alt sättias i förre lagh igen.  
   
  [Art. V,43 IPO ← § 47 IPM] A$$r Landetz rättigheet förr eller effter 1624. Åhrs termin twistigh/ tå ware/ in til thes öfwer possessorio och petitorio kan blifwa skärskodhat och affdömbt/ för then som ägande är/ på be: Åhret samma rätt/ så wijdha allmenne öffningen widhkommer: Men så skole vndersåtherne/ för thet at Religionen i medler tijdh är ombydt/ så länge twisten om Landet hänger i Rätta/ icke twingas til at flyttia.
Uppå the orter/ som the Catholiske och the Außburgiske Confess. Ständer hafua lijka stoor Superioritetz rättigheet/ skal samma Stat, både på Almenne öffningens/ och andre Religionen angående sakers wägnar/ förblifwa/ som hon war på åhr och dagh som förbe: är. 		 
   
  [Art. V,44 IPO ← § 47 IPM] Criminal Iurisdictionen allena/ [Ce]ntgericht / och blotta Ius gladij, retentionis, patronatus, filialitatis, kunna hwarken tilhoopa eller särskildt gifwa en rätt til at reformera; Hwilke för then skul reformationer vnder thetta skenet sigh hafwa instuckit/ och inträngde äre vthi Fördraghen/ skole wara vphäffne/ the beswärade restitueras, och medh slijkt här effter hållas fördragh.  
   
  [Art. V,45 IPO ← § 47 IPM] 15. Medh allehanda slagz Jnkomster/ som lända til Kyrkiegodz och theras ägande/ skal för all ting thet hållas och achtas som vthi Religions friden §. Dagegen sollen der Stende der Außburgischen Confess. och §. Alßdan auch denen Stenden der alten Religion, etc. finnes wara förordnadt.  
   
  [Art. V,46 IPO ← § 47 IPM] Men the inkomster/ skatter/ tijender/ Pensioner, som i krafft aff bemelte Religions Fridh/ som til Außburg. Confess. Stender/ för theras Immediat eller mediat Kyrcklighe Fundationer, förr eller effter Religions fridhen förwärfwade/ vthur the Catholiskes Länder borde vthgöras/ och i hwilkens possession vel quasi them til at nyttia the Åhr 1624. then 1. Jan. wore/ skole vthan all geensäyelse betalas.
Om och någenstädz then Außburgiske Confess. Stender medh laghlighit bruk och tillåtelse hafft hafwa någre beskydz/ yppningz/ gästningz/ arbetes eller andra rättigheter/ vthi the Catholiske Andelige Länder och godz/ the ware sigh in om eller vth om thes territorium belägne/ sammaledes the Cathol. Stender/ om them någre aff the förwärfwade Außburgiske Confess. Ständers Kyrckiegodz tilkommer/ skole the begge lijka behålla sine förre rättigheeter/ doch så at icke genom slijke rättigheeters brwk/ Kyrckiegodzens Jnkomster alt förmycket förhöyas och vthösas. 		 
   
  [Art. V,47 IPO ← § 47 IPM] The Jnkomster/ Tijender/ Canoner och pensioner som the Außburgiske Confess. Ständer/ vthur andre Länder/ ther Fundationerne äre förstörde och förfalne/ tilhöra/ skole them betalas/ som åhr [1]624. den 1. Ian. hafwa them innehafft och nutit/ vel quasi: Men the som ifrån Åhr 1624. hafwa blifwit förstörde/ eller medh tijdhen här effter förfalla kunde/ theras affgiffter/ ja och i en annars Land/ skole then förstörde Clösters eller ortz/ vthi hwilken then ligger/ Herre betalas.
J lijka måtto the fundationer som then 1. Ian. 1624. hafwa warit i possessionen, vel quasi at tagha tijonden vthaff the ny vptagne godz som vthi ett annat territorio äre beläghne/ skole och så blifwa ther i här effter/ men ingen ny rätt ther öfwer sökias. Jbland the öffrighe Rijkz Ständer och vndersåter/ skal then r$$att wara/ som then almennelighe Rätt/ eller hwars och ens Ortz Sedhwana och observantz, om tijenden vtaff ny vptagne godz förmår/ eller genom frijwillige Fördragh belefwat är. 		 
   
  [Art. V,48 IPO ← § 47 IPM] 16. Stifftz Rättigheeten och heela then Kyrcklige Jurisdictionen medh alle sine Speciebus, skal emot Außb. Confess. Chur= furster/ och Ständer (thet frije Rijkz Ridderskapet ther vnder begripit) och theras vndersåther/ bådhe emellan the Catholiske/ och them aff then Außb. Confess. som iämwäl emel<la>n then Außburgiske Confess. Ständer allena/ in til thes en Chri<st>elig förlijkning kan skee vthi Religions twisterne/ wara vpskutin/ och skal Stifftz Rättigheeten och then Kyrklige Iurisdictionen hålla sigh in om hwars och ens Landz skräncker.
Doch til at få the Jnkomster/ Skatter/ Tijender och affgiffter vthi the Außburgiske Confessions Stenders Land/ ther the Catholiske Åhr 1624. rychtbarligen aldeles eller någorlunda hafwa brukat then Kyrklige Jurisdictionen, ther måge the henne bruka här effter/ Men doch icke wijdare än til at kräfwia vp thesse affgiffter/ och må man intet träda til någon Excommunication eller vthslutning vthur Gudz Försambling/ för än man tree gångor en tilsagdt hafwer.
The Catholiskes LandzStänder och Vndersåter/ som äre aff then Außburgiske Confession och hafwa Åhr 1624. erkändt then Kyrklige Iurisdictionen, måge och vthi the fallen allenast samma Kyrklige Iurisdiction wara vndergiffne/ som then Außburgiske Confession icke angå/ allenast them vthi processen icke något pålägges som then Außburgiske Confession och theras samweet strijder emoot.
Samma rätt skole the Catholiske Vndersåter vnder then Außburgiske Confessions Öfwerheet niuta/ och på them som Åhr 1624. hade then Catholiske Religionens vppenbare öfning/ skal Stiffts Rättigheeten/ så wijda Bisperne thet på them samma åhr rolighen hafwa föröfwat/ wara gyldigt. 		 
   
  [Art. V,49 IPO ← § 47 IPM] Men vthi the Rijkz Städer som bägge Religions Exercitium ähr i bruk/ skole the Catholiske Bisper emoot then A[u]ßburgiske Confessions Borgare ingen Iurisdiction hafwa/ men så måge the Catholiske effter 1624. Åhrs observantz sin rätt bruka.  
   
  [Art. V,50 IPO ← § 47 IPM] 17. Bägge Religionernes Magistrat, skal sträng= och alfwarligen förbiuda/ at icke någon vppenbarligen eller hemligen/ medh predikande/ lärande/ disputerande, skrifwande/ rådande/ skal drista sigh thet Passawiske Fördraget/ Religions Friden/ eller thenne enkannerlige förklaringen eller föreningen emootsträfwa/ twifwelachtigh göra/ eller något som löper emot hwart annat ther aff draga. Och hwadh som hälst här emoot för thetta/ anten tryckt eller vthgångit wara kan/ skal wara ogildt.
Men om något twifwelsmål hädan eller annorstädz ifrån infaller/ eller kan aff the orsaker som Religions Friden eller thetta Fördragh angå/ vpkomma/ ther om skal på Rijkz dagarne eller andre Rijkz Möthen/ ibland bägge Religions Herrarne/ icke annars än i wenligheet fördragas. 		 
   
  [Art. V,51 IPO ← § 47 IPM] 18. Vppå the ordentlige Rijkz Deputations dagar/ skole lijka månge deputerade aff bägge Religionen wara: Men om the Personer som ibland Rijkz Stenderne skole antagas/ skal vthi näste Rijkzdagh stadhgat blifwa. Vthi thesses Möthe/ såsom och på Almenne Rij[k]zdagar/ antingen the blifwa vthaff ett eller twenne eller trenne Rijkz Collegijs, vthi hwariehanda tilfälle och ährenden/ deputerade, skal the Deputerades taal/ af bägge ReligionsHerrarne wara lijka stort.
Ther någre ährende/ kunde vthi Rijket förefalla/ som skole wid extra-ordinarie Commissioner blifwa förrättade/ är saken the Außburgiske Confessions Stender angående/ tå skal allena then Religionens tilgedaene ther til deputeras: Angår hon the Catholiske/ tå skole the Catholiske allenast/ Men angår hon the Catholiske och Außburgiske Confessions Stender tillijka/ tå skole lijka många Commissarij aff bägge Religionen ther til deputeras: Thet är och för godt funnit/ at Commissarierne skole fuller referera saken/ huru hon är förelupen/ och sine meninger ther vnder sättia/ men inthet dömma. 		 
   
  [Art. V,52 IPO ← § 47 IPM] 19. Vthi Religions saker/ och alle andre ährender/ ther Stenderne icke kunne såsom ett Corpus considereras: Såsom och när the Catholiske och Außburgiske Confessions Ständer gå i twenne parter säär/ tå skal allena en wänligh förlijkning saken slijta/ och rösternes pluralitet intet achtas;
Men hwadh rösternes pluralitet vthi Contributions saker widhkommer/ effter som thenne saken vthi närwarande Möthe/ icke hafwer kunnat slijtas/ ty är hon vpskutin til näste Rijkzdagh. 		 
   
  [Art. V,53 IPO ← § 47 IPM] 20. Thesförvthan/ effter som thet är och för the förandringer skul/ som i kriget äre skedde/ och andre Orsaker/ blifwit taalt om Rijkz=CammarRätten/ til at flyttia honom til en beqwämmare orth för alle Rijkzens Ständer/ och Dommare/ Præsidenter, bijsittiare och andre Rättens betiente/ i lijka taal aff begge Religionerne til at præsentera, såsom och om hwadh meera til CammarRätten lända kan; Men för sakens swårheet skul/ hafwa the vthi thetta Möthet icke fullkomligen kunnat vthredas. Hwarföre är föraffskedhat/ at the vthi nästkommande Rijkzdagh skole förhandlas och beslutas/ och the deliberationer som om Iustitiens reformation på Rijkz deputations daghen i Franckfurt äre hålne/ ställas i wärcket/ och om någhot ther vthi kan fattas/ vpfyllas och rättas.
Doch på thet thenne saken icke aldeles må sticka i owißheet/ är för godt funnit/ at vndantaghandes dommaren/ och the 4. Præsidenter, aff hwilka twenne skole wara aff then Außburgiske Confession aff H. Keyserl. Maj. allena ther til förordnade/ skal Cammar Assessorernes taal til 50. vthi alz förökas; Så at the Catholiske/ inneräknandes twenne Assessorer, som til Keysarens prætension äre förbehåldne/ kunne och skole præsentera 26. och then Außburgiske Confessions Ständer 24. Assessorer, och vthaff alle Creyßer/ ther bägge Religionerne föröfwas/ skal wara tillåtit/ icke allenast twenne Catholiske/ vthan och twenne aff then Außburgiske Confessionen tagha och vthwällia/ vpskiutandes som förbemelt är the öfrige/ som lända til Cammar Rätten/ til nästkommande Rijkzdagh : 		 
   
  [Art. V,54 IPO ← § 47 IPM] Och fördenskul skole Creyßerne vthi the nye Assessorernes som böre komma i the framlednas ställe/ præsenterande til Cammar=Rätten/ vthaff effterfölliande schemate blifwa påminte. Sammaledes skole och the Catholiske i sinom tijdh om præsentations ordningen komma öfwer ens/ H. Keys. Maj. skal och befalla/ at icke allenast vthi samma Cammar = Rätt skole skärskodas och affdömmas Kyrkesaker/ såsom och Politiske/ som kunna emellan the Catho[l]iske och Außburgiske ConfessionsStänder/ eller emellan thesse allena twistige wara/ eller och när the Catholiske liggia i trättor emoot Catholiske Ständerne/ skal then Außburgiske Confessions stånd läggia sigh ther emellan/ och twärt om när Außburgiske Confessions Stender läggia sigh i twist emoot någre aff samma the Außburgiske Confessions Ständer/ skal thet Catholiske Ståndet läggia sigh ther emellan/ tagandes til sigh lijka många Assessorer aff bägge Religionerne; vthan thet samma skal och vthi Hoffrätten blifwa taghit i acht / och til then ända skal han taga någre lärde/ och vthi Rijkz sakerne förfarne Män aff then Außburgiske Confession, vthur the Rijkz Creißer/ ther anten then Außburgiske Confession allena/ eller then Catholiske Religionen tillijka föröfwas; Doch i sådant taal/ at om någon Casus förefaller/ tå lijka många dömmande Assessorer aff bägge Religionerne kunne wara på hwar sijda. Thet samma skal och hwadh Assessorernes lijkheet widhkommer/ så offta något immediat Stånd aff then Außburgiske Confession, aff något mediat Catholisk/ eller något immediat Catholiskt vthaff något mediat Außburgiske Confessions Stånd/ blifwer fordrat til rätta/ tagas i acht.  
   
  [Art. V,55 IPO ← § 47 IPM] Hwadh Rättegångz processen anlangar/ skal Rijkz Cammar Ordningen och så vthi Hoffrätten aldeles observeras: Och på thet the twistande parterne icke må sigh beswära/ at the blifwa medh execution öfwerijlade/ tå stånde then beswärade parten fridt i revisions stället/ som här til i Cammaren hafwer warit brukeligh/ ifrån then dommen som fälter är i Hofrätten/ at supplicera til H. Keys. Maj. på thet Rättegångz acterne medh andras inrådande/ som äre sakens swårhet wuxne/ och ingendera deelen tilgedaen/ såsom och lijka månge aff hwar Religion, och the som hwarken hafwa fattadt eller dömbdt i saken tilförenne/ eller jw icke Referentz eller Correferentz ställe beträdt/ må på nytt öfwersees; Och skal thet H. K. M. wara fridt vthi swåre saker/ och hwadhan en tumult vthi Rijket kan befaras/ at ther öfwer och någre Chur= och Furstars meningh och stämma aff bägge Religionerne förnimma.  
   
  [Art. V,56 IPO ← § 47 IPM] Hoffrådetz visitation skal aff Churfursten til Meyns så offta skee/ som thet behoff görs/ tagandes thet i acht/ som på nestkommande Rijkzdagh/ medh Almenne Stendernes bewillningh/ kan godt finnas/ at böre achtas.
Men om något twifwel hoos Constitutionernes och Almenne Rijkz Recessernes vthtydning infaller/ eller och någre strijdige meningar/ vthi Kyrke eller Politiske sakers affdömande/ som kunne twistas emellan offuanbemelte parter/ kunne vthaff bijsittiarnes lijkheet aff bägge Religionen, sedan the och vthi heele Rådet aff lijka många dommare på bägge sijdor wore förhörde/ vpkomma/ så at the Catholiske ginge på then ena/ och Außburgiske Confessionens Assessorer på then andra sijdan/ the skole til Almennelighe Rijkzdagar skiutas. Ther och twenne eller flere Catholiske medh en eller annan aff then Außburgiske Confessions Assessorer, åter igen faller på then ena/ och the andre medh lijka taal/ oanse[e]dt the äre olijke i Religionen, faller på then andre meningen/ och ther aff vpwäxer någon strijdigheet/ tå skal i thetta fallet twisten effter Cammar Ordningen slijtas/ och alt wijdare vpskoff til Rijkzdaghen wara vphäfwit. Och thetta alt skal vthi Stendernes saker/ thet frije Rijkz Ridderskapet här vnder begripit/ anthen the äre kärande/ eller swarande/ eller Intervenientes, blifwa tagit i acht. Men om blandh mediatos, käranden eller swaranden eller then tridie Interveniens wore aff then Außburgiske Confession och begärde lijka månge dommare/ aff bägge Religionen, så måge the lijka tillåtas/ och om rösterne tå blifwa lijka månge/ skal saken intet skiutas til Rijkzdagen/ vthan slijtas effter CammarOrdningen.
J thet öfrige skole icke allenast vthi Hoff= än i Rijkz Cammar Rätten privilegium primæ Instantiæ, Austregarum, sampt the Rättigheter och Privilegier at ingen appellation må tilstädias/ wara Rijkz Stenderne oförkränckte/ och måge hwarken genom befalninger/ Commissioner, avocationer eller något annat sätt turberas.
Sidst mädan och thet är blifwit rördt om Rijkz Hoffrättens i Rottweil/ LandzRätens i Swaben och andras affskaffningar/ som här och ther i Rijket hafwa warit brukelighe/ och saken är funnen aff stoor wichtigheet/ ty är hon vpskutin til näste Rijkzdagh/ ther wijdare at öfwerläggias. 		 
   
  [Art. V,57 IPO ← § 47 IPM] Then Außburgiske Confessionens Assessores skole præsenteras, aff

  Sachsen  
ChurFürsten til Brandenburg 6.
  Pfalz  
Öfwersachsiske   4.
Nedersachsiske Creyßen 4.
1. Wäxlewiß aff bägge thesse Creyßer
Aff then Frankiske Creyßens Stender.
Außburgiske Confessionen   2
Swabiske Creyßen   2
Ofwer Rehniske Creyßen   2
Westphaliske Creyßen   2
1. Wäxlewijß aff thesse 4. Creyßer.
 
   
  [Art. V,58 IPO ← § 47 IPM] Och endoch vthi thenne Taffla intet blifwer rördt om the Rijkzsens Ständer/ aff then Außburgiske Confessionen, som vnder then Beyerske Creyßen beprijpas/ så skal them ther aff doch icke præjudiceras, vthan theras rätigheeter/ Privilegier och Frijheeter skole wara them förbehåldne.  

Vertragstext 1648
Übersetzungen
deutsch 1649 |  deutsch 1720 |  deutsch 1975 |  deutsch 1984 |  englisch 1713
französisch 1684 |  französisch 1754 |  italienisch 1648 |  spanisch 1750